På mitt jobb stöter man på lite då och då otrevliga människor och majoriteten (99,999999%) är över 60 år. Igår sa jag trevligt Hej till en äldre man som gick förbi kassan, han väser tillbaka -Det här var inget för mej! nehe tänkte jag.. jag bara hejjade på dej, jag frågade inte om du hade hittat något!
En gång kom det fram en äldre dam och agerade väldigt hotfullt, hennes röst var så hög så jag viste inte om jag skulle hålla för öronen eller inte, hon skrek 1 decimeter från mej med ögon som etsades fast i mina -Bara kläder, kläder, kläder o kläder, FY FAN, ni har bara kläder o kläder o kläder, säljer ni inget annat? varpå jag försöker förklara att vi håller på och förnyar varuhuset och vi har just kläder på denna våning, men om du går - Nääää jag menar hela jävla drottninggatan, ni säljer bara kläder och kläder och kläder! Ja svarade jag och gick därifrån.. sånna gånger hade man ju egentligen velat skälla ut tanten!
Kunder blir arga på oss för förändringar.. don´t kill the messenger liksom... jag har inte bestämt att det ska förnyas, då får ni klaga hos högre makter!
En kund var upprörd på mej för att hennes favorit butik inte fanns hos oss längre... jag har slutat att vara trevlig faktiskt, nu är det raka rör som gäller. Vad får en person att tro att de kan vara hur otrevlig som helst bara för att jag står bakom kassan och ska bemöta dom med ett leende, vi är alla människor, tänk om jag skulle komma in till ditt jobb och kasta skit, det skulle inte uppskattas, så gör man bara inte!
När jag går in i en affär och upptäcker att jag inte finner något som faller mej i smaken så går jag ut från den affären och letar efter en ny som kanske har det jag söker, jag går definitivt inte fram till personalen och yttrar mitt missnöje och be dom förklara sej!
Folk är ju tokiga!
Grattis mamma på födelsedagen, av oss fick hon en snygg grå morgonrock!
