I torsdags efter att Sara, Emilie & jag varit på vapiano, stannade vi utanför ett ute ställe för att skydda oss mot regnet..alla tre skulle svara på sms så vi stod där ett tag, så kom en man fram... ni vet en sån där som ska prata i evigheter om egentligen ingenting.. han berättade en massa om sej själv och vi lyssnade artigt. Han var från Italien men bodde i London och var på besök i Sverige och undrade vart han skulle gå om han vill gå ut och parta. Vi föreslog sturecompaniet som låg väldigt nära där vi just stod.
Efter ett tag bad han om att få se Emilie händer, han vände på handen så att han såg handflatan och berättade därefter om vad hon var för slags person, fortsatte med Sara där han konstaterade att Emilie & Sara var väldigt lika som personer. Så kom han till mej..min tur.. -ja kan du läsa mej är du väldigt duktig. säger jag!
han vänder på min hand och läser mej som en öppen bok.
Han skrattar till lite och skakar på huvudet. -Har du något med oktober/november att göra? -Jag fyller år den 25 oktober. berättar jag.
Han fortsätter med att berätta om mitt förflutna,
-Du har inte haft det bra tidigare, du har varit med om något jobbigt! jag ser ut som en fågelholk, antar jag, och kan inte annat än nicka medgivande.
-Du kan vilja en sak klockan nio på morgonen och ändrat dej klockan sju på kvällen.
-Du ska följa din magkänsla, gör du inte det kan det gå illa!
- Om en vanlig människas kreativa nivå är här (han visar med handen) så är din här (han sätter sin andra hand långt över den första) och du måste hitta en balans hur du ska använda den på ett bra sätt, på både gott och ont.
- Ta aldrig någon skit, följ din magkänsla den visar dej alltid rätt, glöm inte det!
Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera över allt detta..var det ett skämt? Han sa mer saker som oxå stämde.. jag e fortfarande chockad!
